Inga kommentarer Kommentera

Senaste inlägg

Känsligt ämne - ärligt svar

linnolsson
1 timme sen
Den här frågan har jag fått flera gånger, och jag älskar när ni ställer analytiska och bra frågor(!), så nu tänkte jag svara! ”Hej Linn! Först och främst så vill jag säga att din blogg är så himla härlig!! Du inspirerar och motiverar mig massor! Och du verkar vara en så himla go tjej! <3 Men nu till min fråga, och det är verkligen bara en fråga som jag tycker vore intressant och INTE någon pekpinne. Hur tänker du kring att du tar hand om Raya på bästa sätt, lägger ner både massa tid, pengar, tanke och kärlek på ett djur, och samtidigt så äter du kött, dvs ett annat djur? Djurens rätt la ut en bild på instagram nyligen med citatet ”If you love animals called PETS why eat animals called DINNER” och det är väl i princip det som är min fråga till dig. Som sagt, jag menar inte att det du gör är fel egentligen, även om jag själv skulle ha svårt för det. Utan jag bara UNDRAR […]”  Svar: dels för att jag är lat och dels för att tiden jag har prioriteras på andra saker… Något av det mest störande jag vet är människor som ska predika för hur duktiga de är utan att kunna rannsaka sig själva och istället slingrar sig i frågan. Det vill jag alltså inte göra, men jag vill ändå säga att jag tänker på det. Jag har sett dokumentärer, väljer alltid svenskt kött och ”ofta” (några dagar i veckan) vegetariska alternativ. Jag tycker också att det är fel att äta kött och inte orka sätta sig in i vad man faktiskt bidrar till, det vill säga ”jag äter det här men prata inte om vad det är eller hur djuret haft det för då blir jag äcklad”. Då anser jag att det är bättre att sätta sig in i det, såväl utifrån djuren som miljön, och sedan välja att fortsätta äta kött eller inte. Jag lever mitt liv precis på marginalen så att det går ihop, med 100% studier, minst halvtidsjobb, driver eget företag och gör en satsning i en sport. Det finns massor av saker jag skulle vilja förbättra hos mig själv, men som jag väljer bort på grund av att jag inte prioriterar det tillräckligt högt, antar jag. Till exempel så skulle jag vilja gå ner 3-4 kilo i vikt, men det skulle innebära mer planerande runt maten och också mer träning, t.ex 30 min PW efter varje middag, och då tycker jag inte att det är värt det. Att bli helt och hållet vegetarian skulle också innebära en omställning som under en period skulle kräva mitt fokus, tid och strukturering. Och just nu är jag för lat för det, eller kanske prioriterar jag det självförverkligande inom karriär högre, vilket kanske är hemskt? Eller är det samma sak för någon som brinner för djurens rätt, att det är en självförverkligande passion? Något som skapar en identitet vilket i sig kanske är lika viktigt som grisens liv. Jag tycker inte att det finns något argumenterande svar att ge, jag vet hur hemskt det är men ändå fortsätter jag, för att jag inte orkar förändra mina livsvanor. Lat? Nonchalant? Egocentrisk? Jag vet inte. Samtidigt som någon som porträtterar sig som djurens hjälte på instagram kanske gör det just för att porträttera sig, också, vilket visserligen inte spelar någon roll. Min drivkraft är riktad åt ett annat håll, och genom att omprioritera följer uppoffring, som jag just nu inte är beredd att ge.

PR över latte macchiato 

linnolsson
4 timmar sen
Föreläsningen följdes upp av mitt favorithörn på Le Petit, med en stor latte macchiato och PR jobb. Jag har precis fått en innehållsanalys som jag klurar på. Vi 90- och 00-talister är svåra jävlar ska ni veta. Vi orkar inte med speciellt mycket information, definitivt inte mycket tid men vi söker hela tiden efter att bli berörda. Aldrig innan har väl en generation tjänat så mycket pengar på sin ångest. Det ska bli spännande att se hur det här fenomenet tar sig an de stora företagen som står inför svårigheter när marknadsföringen blir mer och mer berörande, det är därför kändisar med en redan berättad story står bredvid såväl bilar som spatserar omkring i ICA-butiker i reklamfilmer.  Jag skrev precis de här raderna i ett mejl: ”Ledord bör vara: inspirerande, identifierande och långt ifrån ”Svensson-verkligheten”. Det kan låta motsägelsefullt, men jag är övertygad om att det är kombinationen av att kunna identifiera sig och samtidigt slungas in i en – inspirerande – ”drömvärld” som skapar intresse och möjliggör story telling på en vassare nivå. Det är därför vampyrerna i TV-serierna äter rostade mackor med ost ;-)” En duktig kvinna i branschen sa en gång till mig att Pretty Little Liars är 2000-talets marknadsföring fast i TV-serie format, så jag var såklart tvungen att studera några avsnitt. Det är verkligen spännande; hur den ena scenen är så inte verklighetsbunden till att i nästa stund visa flera minuter av det absolut vanligaste vardagslivet. Finns nog en väl genomarbetad strategi bakom det. Hehe, hör själv hur nördig jag låter. Nu ska jag fortsätta jobba 🙂

Onsdagsmorgon

linnolsson
10 timmar sen
Godmorgon! Såhär har jag det just nu. Om ett tag ska jag åka in till skolan för att gå på en föreläsning och sedan sätta mig på ett bibliotek för att få ett grepp om kurslitteraturen. Jag lär få läsa in en hel del själv, så det känns som en smart kartläggning. Soraya har vilodag men jag hade egentligen velat åka och rida ut henne en sväng, men det får vänta tills fredagens vilodag istället. Idag får det bli 110% fokus på skola och jobb. ..och här får jag alltid lite dåligt samvete. ”Hade jag fått designa upplägget utan hänsyn till något annat vore det bästa att skritta ut idag”. Visst, hon går i skrittmaskin, men jag tror att det är sååå viktigt för den mentala stimulansen. Ibland känns det som att jag inte gör något fullt ut, vilket ju till viss del stämmer, även om det är ett högst medvetet val. Hade jag bara velat satsa på karriär så hade jag bott i Stockholm nu, hade jag bara velat satsa på hästar så hade jag ridit ut idag –> ni fattar. Men nu har jag valt att plocka in alla delar som känns viktiga för mig, och distansen till varje satsning som skapas av att ha flera stora satsningar kanske också kan medföra något gott. En sak är säker, och det är att dåligt samvete inte tillför något. Hoppas att ni mår bra, hörs senare!